Ålderdomshemmen i Visnum

Åldersomshemmen i Visnum

Två åldersomshem förr


Det har funnits två ålderdomshem som är nerlagda nu. Det ena var i Långerud och det andra i Nybble (Svedjegården). Den ena bilden med många personer är från Svedjegården (ca 1962 enligt uppgift) och den andra är från köket i Visnums ålderdomshem i Långerud. På bilden från Svedjegården vet jag bara namnet på f.d. drängen Blomkvist (S.Räverud) som står i mitten i bakre raden. Precis så minns jag annars alla "tanter" som fanns förr! Den andra bilden är Agda Vik och Birgitta Lalin som skalar potatis i Långerud. Det ålderdomshemmet var av den gamla typen där även mentalsjuka bodde i separat tegelhus i gallerförsedda celler med matlucka i dörren, och ensamma mödrar med små barn bodde med de gamla. Föregångare till ålderdomshemmet i Långerud var fattigstugorna som fanns lite varstans i bygderna.


Det här riktigt stora huset låg längst söderut i Långerud på östra sidan om Visman. Rakt österut från kyrkan. Man åkte dit via vägen vid Sjöåsen där skylten om Hjortkött står nu. Sedan över den lilla bron hos Lars Johansson och runt deras slakteri som inte fanns då. Man kan inte åka den vägen idag. Huset revs troligen i början på 1980-talet. Syns på äldre kartor. Under många år hade Röda Korset huset som materialförråd. Huset syntes även väl från Vall, om man står vid nuvarande uthusen vid Vall och tittar mot Långerud så går det en smal väg över gärdena. I bortre änden på vägen låg ålderdomshemmet. Där fanns även en tegelbyggnad med celler med galler för fönstren. Tror det var fyra eller sex rum där, dörrarna hade små luckor där mattallrikar delades ut till de mentalpatienter som bodde där. De hade just inte mer än en säng och en toahink därinne. Liknande boende fanns även vid Rudskogas ålderdomshem i Upplanda.

Det gamla ålderdomshemmet i Långerud var vedeldat. Ofta höggs veden i ett område väster om kyrkan som på häradsekonomiska kartan heter Holland. Min far berättade ibland om "hemmet" och de som bodde där, bl.a. en som hette Jon men som alltid kallades Joen. En lite virrig dam kallades Flajsa. I början av andra världskriget satt de gamla och lyssnade på nyheterna som vanligt. Det är då som nyhetsuppläsaren säger: " Tyskarna har nu gått in i Holland "! Varpå Joen skriker till " De måtte väl inte ta all veen för ôss! " .


En gång när Flajsa blev nödig så gjorde hon "tvåan" i en av Joens stövlar. Joen såg detta och skrek "Le kärngskit går aldri ur stövvlera! " och kastade dem i närbelägna Visman. Joen och vaktmästaren brukade ibland komma med häst och vagn till stationen i Konsterud för att hämta likkistor. De hade väl ett eget litet lager i uthuset vid ålderdomshemmet.


Det var många människoöden som passerade där. Många barn växte upp där, när de och sina mammor blev placerade där efter att inte hade någonstans att ta vägen. Oftast var det yngre damer som blivit oönskat gravida efter att någon mer eller mindre bemärkt herre varit framme och "ställt till det" som det hette. Vet minst ett barn som sedermera blev både kunnigt, berömt och välkänt i kommunen efter att ha växt upp där. I det fallet var fadern en kamrer på Bäckhammar. Dessvärre gjorde närheten till Visman att det även var ett ställe där många självmord begicks.


När vi gick i skolan i Nybble så brukade vi besöka Svedjegården med lusiatåg. Jag hade ju många gamla från vår bygd där, så miljön var väl känd eftersom jag brukade vara med mor och far dit och hälsa på dem. Minns även en tjej som sa "Det var inget roligt alls för de grät när vi sjöng". Det var väl så att de var rörda av allt fint de såg och grät för det, men tjejen trodde att de inte alls gillade det. Minns även att nån skrämde oss med att "i år ska ni ner och lusse för döingarna i likboa’ i källern också". Så blev det inte. Apropå skolan - en annan sak vi gjorde var ju "teatern" i bygdegården – är det någon som har bilder från de tillfällena? Kontakta mig i så fall.