Historik

Historik

Konsterud är en liten by i sydöstra delen av Kristinehamns kommun, Visnum, Värmland.


Den första benämningen som är noterad är Kåsterudh 1587, sedan följer flera olika stavningar Kostarudh 1590, Komstarud i slutet av 1610, i lantmäterihandlingar från 1701 Kånsterud och 1715 Kosterud. Vidare omnämns orten första gången i jordeboken 1587-94 (upptaget redan 1585) då här ska ha varit ett krononybygge i form av ett torp som senare blev ett hemman om ¼ mantal. Första ledet i ortnamnet är okänt, sista ledet –rud står för "röjning".


I närheten finns det faktiskt ett likadant ortsnamn till - Konsterudsmossen - som ligger ca 3 km söder om Ribbingsfors, söder om Gullspång.


I Konsterudsmossen (vår alltså) har ett av Nordens äldsta bevarade musikinstrument, ett spelhorn, hittats och är väl bevarat tack vare att det låg i en mosse. Horn är ju ett organiskt material och kan därför dateras med C 14-metoden. Vallhornet dateras till omkring Kristi födelse och finns att beskåda på Värmlands museum i Karlstad. Upphittare var Gustav Karlsson som arbetade på torvmossen. Hornet har längden ca 27 cm och har fem fingerhål och bärband vid mynningen.


Så man kan därmed säga att det fanns folk i Konsterud för 2000 år sedan. Boplatsen på Labackanäset är runt 7000 år gammal, vilket även berättar att bygden haft fast befolkning under lång tid.


Spelhornet

Byns utveckling är starkt beroende av tillkomsten av järnvägen mellan Nora och Otterbäcken. Banan var klar 1876 och även stationshuset.


Järnvägen medförde förutsättningen att anlägga verksamheter i byn, såsom sågverk, slakteri, affär, poststation samt en utveckling av torvtäkten till en torvströfabrik.


Torvmossen började på allvar bearbetas i slutet av 1800-talet, bl.a. med hjälp av tillfälliga säsongsarbetare från Västergötland som kallades "Môsbuser" av lokalbefolkningen. Mer om dessa och om mossen under avsnittet om Torvfabriken.

På karta över laga skifte av mossen från 1906 ses en torvströfabrik inritad, så då pågick brytning.